Linnea

Jag har vaknat en morgon och vetat, försökt att vänja mig vid vad som kommer att hända. Det var ingen dröm, det är verklighet. Till slut kommer allt att lösa sig och kännas okej. Även om jag absolut inte ville att detta skulle hända så kommer det också att bli en vardag. En förändrig i livet. En stor en. Men varför rasa? Så många andra har klarat detta, varför skulle då inte jag göra det? Vi klarar detta precis som alla andra och just nu finns det ingen anledning att vara negativ, för det blir bara värre. Detta kommer att göra mig starkare. Alla förändringar är positiva på ett eller annat sätt, allt har något bra med sig. Kämpa. Det lovar jag.